De var flera månader sen. Vi vinglade ut genom dörrarna, sida vid sida, men med basen fortfarande dunkandes inom våra bubbliga kroppar. Trottoaren blev vårt stöd den natten, så att vi kunde hålla samman allt det där som tycktes vilja brista inom oss. Vi delade funderingar och hjärtslag mellan förvridna tonårssjälar, och plötsligt från ingenstans, så ser mina vänner på mig. "Men du ser ju visst bra ut." och "Du är snygg! Lägg av nu!". Allting krackelerade runt om oss och jag bara skakade på huvudet. Rösten tappade jag bort någonstans mellan klumpen i halsen och tårarna i ögonen och tacktacktack och lov så byttes samtalsämnet snabbt ut. Ett fragment flimrade förbi i form av en sänglampa och en penna som svischade över vita blad. I morgonljuset fann jag min egen sneda och knotiga handstil finnas överallt i ett nerklottrat häfte bredvid sängen. Och jag läste:

"Ikväll fick jag höra att jag ser bra ut. Jag skakade på huvudet men de insisterade. Jag blev tårögd och mållös. Ser de inte hur jag ser ut? Förmodligen inte, det är alldeles för mycket fett och muskler som är ivägen. För stora fötter, sned näsa och konstiga tänder. Varför försöker de lura mig?

Han kommer ju ändå aldrig vilja ha mig."

En Trasig Kärlekshistoria - del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8, del 9, del 10, del 11,
del 12, del 13, del 14, del 15, del 16, den sista delen.

Tre år hade det gått sedan hon blev upptäckte vad kärlek var för något. Tre år sedan hennes hjärta började bulta på en annan frekvens än tidigare. Tre år sedan hon först träffade honom.

Och tre gånger hade hon fallit för hans spel. Tre gånger hade hon blivit hans. Tre gånger hade han också lämnat henne. Alltid utan svar. För tredje gången gillt funkade aldrig i denna historia.

Det var tre år av lycka blandad av trasighet. Tre år av hopp, förtvivlan, glädje och avundsjuka. Tre år som hon växte och föll isär på. Tre år av misstag och lärdomar, som har fört henne dit hon är idag.

Det var lite mer än ett år sedan historien tog slut. Det var lite mer än ett år sedan hon bestämde sig att vända ryggen och gå en annan väg. Det var lite mer än ett år sedan som hon avslutade den här trasiga kärlekshistorien en gång för alla. Och det här var historien. Som inte alls är lika trasig längre. Det här var den första kärleken. Som alla någon gång går igenom. Det här var det första brustna hjärtat. Som alla kan känna igen sig i. Det här var hanteringen. Som hjälpt till att få allting strukturerat. Det här var berättelsen. Berättelsen om mig. Och mycket har hänt sedan dess.

Men det är en helt annan historia.

Jag nådde botten härom dagen. Mötte hallgolvet så fort ytterdörren smällt igen. Det här är Sverige, snälla gråt när ingen ser, sjöng Jocke i mina öron och jag skrek Det finns inga ord för det, på det här jävla språket som svar och kände hur allt jag någonsin stängt inne rann nerför kinderna i samma sekund som jag öppnade munnen. Det finns fan inga ord på det här jävla språket, som kan beskriva det här.